ONSDAG 3 DECEMBER 2008

Har precis sökt skydd i vårt hus i Potchefstroom i Sydafrika från ett hällande monsunregn för att skriva det här. Nu är det inte så illa som det låter, eftersom temperaturen ute samtidigt ligger runt 28 grader. Det kändes inte helt fel att byta svensk förvinter mot detta, faktiskt.
 

*  *  *  *  *  *  *

 
Sydafrika är som vanligt helt fantastiskt. Underbara förutsättningar, sagolikt väder, upplevelser i världsklass och riktigt god mat. Resan ner gick helt utan problem, och för första gången i mitt liv fick jag åka golfbil mellan två gater när vi mellanlandade i München. Både jag och Jenny hämtades med rullstol direkt utanför planet, kördes upp till gaten och flyttade över till golfbilen som kryssade mellan alla vanliga passagerare till nästa gate. Att åka golfbil på en flygplats är lite som att vara flygplatsens VIP.
 

*  *  *  *  *  *  *

 
Vi - det vill säga jag, Jenny, Torbjörn, hans son Viggo och Mikaela, en tjej från friidrottsgymnasiet i Falun - bor på ett jättefint ”Guesthouse” med lagad lunch varje dag. Middagarna lagar vi antingen till själva eller äter på stan. Vi har en liten bil också, som vi kan ta oss runt med. Priset för hyrbilen var otroliga 15 kronor per dag, och jag undrar när det hyrbilspriset kommer till Sverige.
 

Redan när vi vaknade första morgonen här nere konstaterade både jag och Jenny att vi faktiskt kunde gå nästan obehindrat – och detta mindre än tre veckor efter operationen. Det gör att vi kan träna nästan lika mycket och hårt som vanligt – fast i vatten och på motionscykeln. Just cykeln är annars den största tortyren. Inte så mycket på grund av träningen, utan för att gymet har panoramafönster ut mot träningsanläggningens gräsbanor för sprint och häck. Jag blir så enormt sugen på att springa på de där mjuka, gröna och inbjudande banorna och så sitter man inomhus och trampar på en cykel!
 

Om några dagar ska vi åka på en sorts mini-safari och sova över en natt ute i vildmarken. Jag hoppas extra mycket att vi ska få syn på en leopard, eftersom det är det enda av ”The Big Five” som jag inte sett. Det lär vara det svåraste djuret att få syn på, eftersom de är enormt skygga och ofta gömmer sig uppe i träden. Snacka om att behöva se upp under den safarin.

LÖRDAG 29 NOVEMBER 2008

Hej alla. Nu är jag tillbaka igen på Sanna Ord efter både planerad och oplanerad tid för mig själv efter OS i Peking. Jag har varit på lång utlandssemester för att smälta säsongen, följt av en operation i smalbenet i USA. Skadan, operationen och vad det medför för nästa års tävlande har ni kunnat läsa om i tidningarna, så jag tänkte istället berätta om två andra saker som den här veckan innehåller.
 

*  *  *  *  *  *  *

 
På onsdagen invigde min sponsor och arbetsgivare ÅF sitt nya huvudkontor i Solna. En helt fantastisk byggnad, med mängder av inredningsdetaljer och lösningar som fick igång min fantasi om mitt eget hus. Framför allt var ånglampan - som var femte minut puffar ut vattenånga – riktigt cool! Lite stor för att ha hemma kanske, men fräckt skulle det vara. Hela huset är dessutom EU-certifierat som Grön byggnad (Sveriges första!), och med mitt intresse för miljöfrågor så kändes det helt fantastiskt bra. Själva invigningen var också riktigt kul, där Christer Fuglesang och undertecknad fick diskutera tillsammans med ÅF:s VD Jonas Wiström om prestationer i världsklass. Eftersom jag själv haltade upp på podiet med kryckor, så kändes de där prestationerna långt bort för tillfället.
 

*  *  *  *  *  *  *
 

Annars ska det bli skönt med lite värme nu. För tillfället sitter jag i Potcheefstrom i Sydafrika, på det första träningslägret för säsongen. Det kan verka lite bakvänt att bara drygt två veckor efter operationen åka på träningsläger, men det finns förvånansvärt många sätt att hålla igång kroppen efter en operation. För min del blir det en hel del träning i bassäng – vattengympa som det så klämkäckt kallas – kompletterat med motionscykel i gymet. Jag tror att det kommer att bli lika mycket träning i tid räknat som vid förra årets läger här, men innehållet i träningen blir som sagt helt annorlunda. Jag hoppas också att solen och värmen påverkar läkningen positivt. Det sägs i varje fall att det ska vara bra efter operation att vistas i varmt klimat. Om inte annat så mår man i varje fall bättre i solsken.

FREDAG 25 JULI 2008

Det känns som om jag skulle vilja förklara vad som hände i tisdags på DN-Galan, framför allt för alla som sett fram emot att jag skulle springa häcklopp i full fart på svensk mark igen. Jag hoppas verkligen att jag inte gjorde alltför många alltför besvikna. Det är trots allt så som jag tidigare skrivit att en elitidrottares kropp är som en topptrimmad racerbil, och minsta störning i ”motorljudet” måste man ta på största allvar. Det är ändå inte ett lätt beslut att byta ut ett formbesked strax innan OS mot maratonbesök hos sjukgymnasten.

Under uppvärmningen inför DN-Galan kände jag att det spände onaturligt i höger baksida, och eftersom det var där som jag fick skadan under inomhus-VM i Valencia, så ville jag inte ta några risker. Så här i efterhand så har det slagit mig att jag även inför försöken i Valencia kände en viss spänning i såväl baksidan som i kroppen överlag, så jag är övertygad om att jag tog rätt beslut i tisdags.

För att vara på säkra sidan har jag också beslutat mig för att inte tävla mer innan OS, vilket inte är lika dramatiskt som det kanske låter. I min planering finns det möjlighet att tävla fram till augusti börjar, innan förberedelserna för OS startar på allvar i träningen. Därför är det egentligen bara Götagalan i Karlstad på måndag som får stryka på foten i förhållande till min planering. Det känns i och för sig tråkigt, men gissa om jag kommer laddad till försöken i Peking! Det kanske visar sig vara en lyckad konkurrensstrategi – att mörka formen totalt inför OS.
 

*  *  *  *  *  *  *

 
För att berätta om något roligare så fick jag äran att ta emot Viktoria-stipendiet i måndags. Det kändes som en väldigt fin utmärkelse. Det känns också lite extra speciellt att det är Kronprinsessans egen utmärkelse, och att hela den Kungliga familjen deltar i festligheterna. Nu har jag fått Jerringpriset – som är folkets finaste pris för idrottsprestationer – men också Viktoria-stipendiet – som är den Kungliga utmärkelsen. Härliga motpoler, eller hur? Dagen i sig var fylld av aktiviteter – från presskonferenser till festligheterna på Borgholms Idrottsplats, där jag fick sitta bredvid Kungafamiljen. Det var också trettioårs-jubileum för stipendiet, och därför hade många av de tidigare pristagarna samlats. Vi hade bland annat en väldigt trevlig middag, där Thomas Gustafsson höll ett fantastiskt tal. Den mannen skulle säkert kunna försörja sig som stå-uppare om han ville!
 

*  *  *  *  *  *  *

 
Fick också möjligheten att bevista en av mina bästa vänners bröllop förra helgen. Det var verkligen en storslagen och underbar dag, perfekt planerad och genomförd. Familj och familjerelationer är oerhört viktigt för mig, så bröllop är både känslosamma och underbara ögonblick för mig. Nu var det nära att vädret ställde till det, eftersom det regnade av och till under dagen, men som tur var så höll det upp när brudparet kom ut från kyrkan. Det blir annars lite tråkigt att kasta risgryn i ösregn och att se brudklänningen förstöras av tunga regndroppar.
 

*  *  *  *  *  *  *

 
Slutligen så känns det väldigt tråkigt att Christian Olsson återigen fick ett bakslag i sitt tävlande. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du orkar satsa vidare, och kommer tillbaka, Christian. Du är ändå ung fortfarande. Jag unnar dig verkligen en fortsatt friidrottskarriär, även om jag vet att du kämpat med dina skador i många år nu. 
 

*  *  *  *  *  *  *

 
Fem höjdpunkter på slutet av sommaren!

1. OS, såklart!
2. Precamp i Fukuoka, Japan. Förläger till mästerskap är det roligaste som finns!
3. Tävlingarna efter OS. Det är skönt att tävla efter stora mästerskap, man är lite mer avslappnad då:-) 
4. Finnkampen. Oslagbar stämning att möta finnarna och finskorna i vår årliga batalj!
5. Slutet av september - vila. Det kan man väl knappast kalla en höjdpunkt, men efter ett helt år av hård träning så är det rätt så skönt för en trött idrottskropp.